Det är på denna man känner igen oss boråsare. Det slår mig när jag sakteliga rörde mig genom folket i centrum en varm torsdagskväll nu i somras. Vi nickar åt varandra. Alla turister och ”utomsocknes” ropar hej och hallå om de händelsevis råkar känna igen någon. Vi boråsare nickar till varandra. Det spelar ingen roll ifall man inte sett eller pratat med människan på över 20 år. Mer än en nick är han/hon inte värd. Jag lägger ingen värdering i detta. Det är ett smidigt system som fungerar även för mig. Varför ödsla tid på att prata med personer nu, som man inte hade något gemensamt med förut? Fast ibland blir det klurigt; ”Hmmm… han kommer nog inte från Borås… men jag känner igen honom… kan inte placera…” Äh, va fasen… det är lika bra att ropa ”Hallå!!!” Vi ska inte avslöja nicken för obehöriga…
